Hoppa till innehåll
Medborga

Ämne

Riksdag och regering

Riksdagen stiftar lagar och beslutar om statens budget. Regeringen styr landet och genomför riksdagens beslut. Domstolarna dömer i mål och tvister. Detta kallas maktdelning: makten är uppdelad så att ingen del bestämmer allt själv. Riksdagen är folkvald vart fjärde år och utser statsministern, som i sin tur leder regeringen.

Riksdag och regering är två av de viktigaste delarna i det svenska styret, och de återkommer ofta i medborgarskapsprovets samhällskunskap. Här förklarar vi enkelt vad de gör, hur en lag blir till, och hur vägen från val till regering ser ut. Medborga är en fristående studietjänst och är inte kopplat till UHR eller Migrationsverket.

Vad gör riksdagen?

Riksdagen är Sveriges folkvalda församling och den högsta beslutande makten i landet. Det betyder att folket väljer riksdagens ledamöter, och att riksdagen fattar de stora besluten på folkets uppdrag. Riksdagen har 349 ledamöter som väljs i det allmänna valet vart fjärde år.

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar, alltså bestämma vilka regler som ska gälla i Sverige. Riksdagen beslutar också om statens budget, det vill säga hur statens pengar ska användas till exempel till skola, sjukvård och vägar. Dessutom kontrollerar riksdagen att regeringen sköter sitt arbete. Om riksdagen inte har förtroende för regeringen kan den tvinga den att avgå genom en så kallad misstroendeförklaring.

Riksdagen utser också statsministern. Det är alltså riksdagen som ger regeringen sitt uppdrag, och regeringen måste ha stöd av riksdagen för att kunna styra.

Vad gör regeringen?

Regeringen styr landet. Den leds av statsministern, som väljer ut de andra ministrarna. Tillsammans kallas de för regeringen, och varje minister ansvarar oftast för ett eget område, till exempel skola, försvar eller ekonomi.

Regeringens uppgift är att genomföra de beslut som riksdagen har fattat. Regeringen lägger också fram förslag till nya lagar och till budgeten, som riksdagen sedan tar ställning till. I det dagliga arbetet leder regeringen statens myndigheter, som är de organisationer som utför det praktiska arbetet, till exempel Polisen och Skatteverket.

Regeringen får sin makt från riksdagen och måste ha riksdagens stöd. Om en minister eller hela regeringen förlorar riksdagens förtroende kan de tvingas avgå. På så sätt är regeringen alltid ansvarig inför folkets valda representanter.

Så stiftas lagar

En lag blir till i flera steg. Oftast börjar det med att regeringen ser ett behov av en ny lag eller en ändring. Regeringen tillsätter då en utredning som undersöker frågan noga. Förslaget skickas sedan ut på remiss, vilket betyder att myndigheter, organisationer och experter får tycka till innan beslut fattas.

Efter det lämnar regeringen ett förslag, en så kallad proposition, till riksdagen. Riksdagens ledamöter diskuterar och röstar om förslaget. Om en majoritet av ledamöterna röstar ja blir förslaget en lag. Det är alltid riksdagen som fattar det slutliga beslutet om en lag.

När lagen är beslutad är det regeringen och myndigheterna som ser till att den följs i praktiken. Om det uppstår tvister om hur lagen ska tolkas är det domstolarna som avgör. Så samspelar riksdag, regering och domstolar kring en och samma lag.

Från val till regering

Vägen till en ny regering börjar med det allmänna valet, som hålls vart fjärde år. Då röstar medborgarna på partier till riksdagen. Rösterna avgör hur många av de 349 platserna varje parti får. Ett parti behöver minst fyra procent av rösterna i hela landet för att komma in i riksdagen.

Efter valet ska en statsminister utses. Riksdagens talman, som leder riksdagens arbete, håller samtal med partierna och föreslår sedan en statsminister. Riksdagen röstar om förslaget. Statsministern blir vald om inte en majoritet av ledamöterna röstar nej. Ofta bildar flera partier tillsammans en regering, eftersom ett enda parti sällan får egen majoritet.

När statsministern är vald utser han eller hon sina ministrar, och den nya regeringen kan börja arbeta. Regeringen styr sedan så länge den har riksdagens stöd, fram till nästa val eller tills den avgår.

Maktdelning: vem gör vad?

Det svenska styret bygger på en enkel men viktig princip: makten är uppdelad. Riksdagen stiftar lagar, regeringen styr och genomför besluten, och domstolarna dömer i mål och tvister. Ingen av dem bestämmer allt själv.

Denna uppdelning skyddar demokratin. Domstolarna är oberoende, vilket betyder att varken riksdagen eller regeringen får bestämma hur en domare ska döma i ett enskilt fall. På så sätt behandlas alla lika inför lagen. Att förstå vem som gör vad är en av grunderna i samhällskunskapen inför medborgarskapsprovet.

I Medborga kan du träna gratis på frågor om riksdag, regering och domstolar, göra provsimuleringar och se vilka ämnen du behöver repetera.

Viktiga begrepp

Riksdagen
Sveriges folkvalda församling med 349 ledamöter. Stiftar lagar, beslutar om statens budget och kontrollerar regeringen.
Regeringen
Leds av statsministern och styr landet. Genomför riksdagens beslut och lägger fram förslag på nya lagar.
Statsminister
Regeringens chef. Föreslås av riksdagens talman och godkänns av riksdagen. Utser de övriga ministrarna.
Maktdelning
Att makten är uppdelad: riksdagen stiftar lag, regeringen styr och domstolarna dömer. Skyddar demokratin.
Proposition
Ett lagförslag som regeringen lämnar till riksdagen. Riksdagen röstar sedan ja eller nej.
Misstroendeförklaring
Ett verktyg där riksdagen kan tvinga en minister eller hela regeringen att avgå om förtroendet saknas.
Talman
Leder riksdagens arbete och föreslår statsminister efter ett val. Väljs av riksdagens ledamöter.
Fyraprocentsspärren
Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få plats i riksdagen.

Exempelfrågor

Egna övningsfrågor för att repetera ämnet – inte officiella provfrågor.

  • Fråga 1

    Vilken uppgift har riksdagen?

    • AAtt döma i brottmål
    • Att stifta lagar och besluta om budgetenRätt svar
    • CAtt leda statens myndigheter i det dagliga arbetet
    • DAtt utse domare i Högsta domstolen

    Förklaring: Riksdagen är den högsta beslutande makten. Den stiftar lagar och beslutar om statens budget. Att döma är domstolarnas uppgift och att styra myndigheterna är regeringens.

  • Fråga 2

    Vem leder regeringen?

    • ATalmannen
    • BKungen
    • StatsministernRätt svar
    • DRiksdagens ordförande

    Förklaring: Regeringen leds av statsministern, som också utser de övriga ministrarna. Talmannen leder i stället riksdagens arbete.

  • Fråga 3

    Vad menas med maktdelning i det svenska styret?

    • AAtt alla partier måste vara överens om varje beslut
    • Att riksdagen stiftar lag, regeringen styr och domstolarna dömerRätt svar
    • CAtt regeringen bestämmer över domstolarnas domar
    • DAtt kungen delar makten med statsministern

    Förklaring: Maktdelning betyder att makten är uppdelad: riksdagen stiftar lagar, regeringen styr och genomför besluten, och domstolarna dömer. Domstolarna är oberoende.

  • Fråga 4

    Hur ofta hålls det allmänna valet till riksdagen i Sverige?

    • AVartannat år
    • BVart tredje år
    • Vart fjärde årRätt svar
    • DVart femte år

    Förklaring: Det allmänna valet till riksdagen hålls vart fjärde år. Då väljer medborgarna vilka partier som ska få plats i riksdagen.

  • Fråga 5

    Vem fattar det slutliga beslutet om en ny lag ska gälla?

    • ARegeringen
    • RiksdagenRätt svar
    • CStatsministern
    • DHögsta domstolen

    Förklaring: Regeringen lägger fram lagförslag i en proposition, men det är riksdagen som röstar och fattar det slutliga beslutet om lagen.

Träna vidare

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan riksdagen och regeringen?

Riksdagen är folkvald och stiftar lagar samt beslutar om budgeten. Regeringen styr landet och genomför riksdagens beslut. Riksdagen utser regeringen och kontrollerar att den sköter sitt arbete.

Vem utser statsministern?

Riksdagens talman föreslår en statsminister efter samtal med partierna. Riksdagen röstar sedan om förslaget. Statsministern blir vald om inte en majoritet av riksdagens ledamöter röstar nej.

Hur blir ett förslag till en lag?

Oftast utreds förslaget först och skickas på remiss. Sedan lämnar regeringen en proposition till riksdagen, som diskuterar och röstar. Om en majoritet röstar ja blir förslaget en lag.

Är Medborga kopplat till UHR eller Migrationsverket?

Nej. Medborga är en fristående studietjänst och är inte kopplat till UHR, Migrationsverket eller någon annan myndighet. För anmälan, datum och regler för provet ska du vända dig till UHR och Migrationsverket.

Är frågorna på Medborga officiella provfrågor?

Nej. Alla frågor på Medborga är egna övningsfrågor för att hjälpa dig att träna. De är inte officiella provfrågor. Du kan börja med ett gratis test och se vilka ämnen du behöver repetera.

Börja med ett gratis test

10 frågor, inget konto – se vilka ämnen du behöver repetera.

Medborga är en fristående studietjänst och har ingen koppling till UHR, Migrationsverket eller någon annan myndighet. Tjänsten återger inga officiella provfrågor – allt innehåll är egenformulerat utifrån de offentliga ämnesområdena. Provets godkändgräns är inte offentliggjord och anges inte här. För anmälan och aktuella provdatum hänvisar vi alltid till UHR och Migrationsverket.

Gör gratistestet – 2 minuter